Så verkligt allt börjar bli nu, igår började vi trevande prata om förlossningen vad vi är rädda för och hur vi önskar att det ska gå. Det var Profylaxkursen som satte igång det och oooo så bra den var. Helt klart värt pengarna. Vi hade första träffen av två igår och fick öva på att andas rätt genom de olika skedena. En av övningarna bestod i att Magnus skulle nypa mig hårt på insidan av låret och simulera en värk så skulle jag andas mig igenom det. Vår underbara instruktör guidade sin partner så fint och Magnus skulle ju självklart göra det samma. "Nu får du andas" började han med och så fick jag hämta luft innan nypandet satte igång och så sa han snällt till när värken var över.Tack Magnus att jag får andas! Jag tror starkt på det här, att vi kommer känna oss säkrare och mer förberedda med det här eftermiddagarna i bagaget. Mer som ett team liksom. Det är bara att hoppas att vi får ändorna ur och övar och att det faktiskt känns så när jag väl står där och flåsar.
Nu får det vara slut för idag, efter två dop och lite sångövning inför morgondagen är jag rätt slut. Dax för soffan! Godnatt godnatt.
No comments:
Post a Comment