Lite fler sommarbilder på godingarna

Vilar ut och laddar om

Ja, vila behövs. Det har varit full rulle här hela veckan, mer än vanligt faktiskt. Inte många lugna stunder men väldigt trevliga, mysiga och roliga. Under fyra intensiva dagar har vi varit 8 vuxna och 7 barn här till och från i vår lilla oas på Storängsgatan. Det har varit återträff för fyra teologer i diaspora med tillhörande familjer, en skara som nu alltså har blivit ganska stor. Vi laddade måndag och tisdag och vid lunch i tisdags trillade familjen Wahlqvist från Stockholm in, Pia Oscar och Elias (1 år) som fick ockupera gästrummet i källaren. Strax där efter anlände familje Westerlund från Norrköping, Liza, Anders och Samuel (3 mån) och det blev lunch och badutflykt till Klarsjön. Efter bad och middagsförberedelser dök "busvagnen" med tillhörande familjen Åslund från Grycksbo upp ute på gatan, Elin, David, Magnus (3 år) Karin och Emma (8 mån). Lite lära känna varandra på nytt, det var ju rätt länge sen det hände sist att vi befann oss på samma ställe (tror att det var Liza och Anders bröllop försommaren 07 men då var skaran lite mindre, det var bara Magnus som hade hunnit titta ut då) och lite lära känna varandra ordentligt för buspojkarna. De fann varandra ganska direkt och har haft väldigt kul ihop under de här dagarna även om det har blivit en och annan kollision på vägen. Efter läggning och vaggning blev det ganska lugnt för flertalet föräldrar medans andra stackare fortsatte sitt hårda arbete några timmar till...biltrötta barn med mängder av nya intryck i kropp och huvud är inte att leka med. Stupa i säng gjorde vi nog allihop på ett eller annat sätt.

Onsdagen var det bad som gällde och vi kom tillslut iväg allihop till skärgården och Mons camping för en heldag på stranden med bus och bajs, sol, varmt vatten och argsinta svanfamiljer. Vi hann faktiskt med en glass vid kanalen också innan det var dags för utfodring igen, tänk vad grillen är bra! Flera svalkande öl och goda glas vin för trötta föräldrar och nattsagor och pussar för övertrötta barn och planering inför morgondagen. Väderprognosen fick oss att lägga om den ursprungliga planen som skulle tagit oss till Kolmården så vi hamnade på svalkande Mon ännu en dag innan det var dags för familjen Wahlqvist att bege sig av hemmåt igen. Till synes regntunga moln och lite starkare vindar fick vår krympande skara att, efter hamburgare, korv och pommes under äppelträdet, dra sig in i tv-soffan för senaste avsnittet av Morden i Midsomer på lite hackig överföring från datorn. Utan större avbrott för tröst av vaknade barn njöt vi av ost och kex och vilda gissningar av mördare medans skaran i grevskapet Midsomer blev ännu lite färre och vi var ganska överens om att vi nog inte skulle välja att flytta dit i första taget även om det kanske skulle vara mer spännande än våra boningar i Grycksbo, Söderköping och Skolgatan i Norrköping.

Trots ganska solig prognos till torsdagen drog vi iväg mot familjen Ohlströms andra hem i Kolmårdsskogarna för lite närkontakt med våra hårbeklädda vänner och ännu mer spännande upplevelser för pojkarna bus. Närkontakt blev det med både Bamse och Lille Skutt, mer för vissa än för andra och så med getterna och grisarna förståss som Alvin gärna petar både fram och bak på smännande ställen. De hade nog önskat mer närkontakt, speciellt med delfinerna men de fick nöja sig med att blir lite lite nerstänkta när en av dem tyckte att föreställningen skulle böjra lite tidigare än beräknat och busade lite extra i basängen. Söta var dem där de satt och ibland brast ut i ett glädjeskrik och en spontan applåd. Alvin och tjejerna försökte väl hänga med så gott de kunde. Familjen Westerlund med en trött liten Samuel hoppade delfinshowen och tog sig själva vidare i djurparken, och så var vi bara två familjer kvar. Bara och bara föresten, vi står ju faktiskt för 5 av 7 barn, så det är väl inte så bara och för mest energi, spring och ljud - det kan vi nog enas om. För oss var inte dagen slut än på ett tag, det var ju både apor, noshörningar och elefanter kvar för att inte tala om Kulmården med klätterställningar, den gungande jeepen och rutschkanor. Inte en still minut, upp och ner, hit och dit, fram och tillbaka. Alvin älskar snurrkanan som går i en sprial ner, han sätter sig en meter inan kanan börjar, lägger sig på mage och knuffar sig fram till kanten och skrattar sig ner innan det är dags att springa runt och klättra upp igen. Helt slutkörda och rödögda blev det hemfärd med färja över till Östra Husby, tupplurar för det små och snabbladdning av batterierna för oss vuxna, byte av väska till badväska och simring, iväg till pizzerian för lite proviantering och så iväg igen mot Klarsjön, picknick och svalkande dopp. Puh! Hem, natta barn - ingen utmaning direkt, för en kort myskväll i soffan med citronfromage och masserande av trötta fötter.

Det är ju helt fantastiskt att vi fick till det här, att alla kom iväg och kom fram (Familjen Åslund hade ju knappt fått ihop en bil som fungerar dagarna före) och att allt har gått så bra. Vi är supernöjda, om än lite slitna. Vi har ju delat på det mesta men självklart blir det ju lite extra arbete här hemma med att hålla undan disk, plocka, tvätta, serva lite och så. Det är ju många viljor och personligheter som ska fungera tillsammans och man märker ju av att vi är olika och har kommit olika långt i vårt föräldraskap, och konstigt vore väl annars men. Lite chockartat blir det ju med två treåringar och flerbarnsfamiljer när man är van vid lite mer stillsamma och lågmälda (i jämförelse) varelser, jag tyckte ändå att de hanterade det väldigt bra. Vi var nog alla rätt möra första morgonen och det kändes i humöret hos alla men sen var vi snart på banan igen, bara vi hade fått lite kaffe i kroppen och vädrade havsvinden och sanden mellan tårna.

Vi visste inte riktigt hur det skulle gå med separationen där på lördagen men det gick ganska bra, det märktes dock att det var något i luften. Pojkarna blev mer osams och tog i riktigt ordentligt emellanåt, Love sa att han inte ville att M skulle åka hem och M skrek att det skulle han visste! Alvin betedde sig väl ungefär som vanligt förrutom att han var väldigt trött och lite självmordsbenägen för han tog Bobby Caren och körde ner för trappan på framsidan, lilla apan. Änglavakt hade han min lilla älskling, bara lite röd över ena ögat. Magnus, den äldre, flydde fältet för en svensexa redan efter åtta på morgonen men vi andra drog ut på det till efter lunch. En promenad blev det i ett lite grått Söderköping med fönstershopping och den bästa fika man kan tänka sig, glada barn, supergott bröd och mums, superservice och billigt! Kan det bli bättre?! Här har vi gått förbi det där cafét sen vi flyttade hit för 1,5 år sen och aldrig gått in och så är det så mysigt. Det blir nog ett nytt besök med Magnus idag, han missade ju hela kalaset igår när han åkte gocart och klädde ut Danne till Kanin. Mycket kramar och vinkningar blev det innan lilla Saaben och busvagnen rullade iväg ut på Storängsgatan och vidare ut i världen...Skultuna och senare vidare hem mot Grycksbo.

Tomt! Vi får se när vi ses igen, hoppas på snart, om inte annat så för pojkarnas skull.

Omladdning igen! På onsdag är det treårskalas och kanske blir det lite kalas redan idag eller möjlitvis imorgon - Malin och Andreas, våra kära grannar befinner sig just nu i Norrköping på förlossningen för att bli föräldrar. Vi hoppas det går smidigt och att vi snart får höra att en ny granne har kommit till världen, hel och frisk.

Nu ska jag njuta av de svalkande vindarna i mer kläder än jag haft på länge! Over and out.

Födelsedag och mys i Kungsör

Vilka tuffingar va som susar fram över vågorna på Mälaren brunaktiga, varma vatten? Den målinriktade, stolta mannen som rak i ryggen snabbt tar sin familj över stora "havet", tryggt i säkerhet på andra sidan och det väna, lilla barnet som i skuggan av fadern sitter eftertänksam med handen vilande på dennes ben... eller ja, en fartgalen pappa som gärna skrämmer upp hela familjen en stund med förevändningen att vi ska åka och bada och som ganska snart har fört denna egenskap över till sin lilla son som i slutet av båtresan gasar på och styr själv in mot land.

Ja, det blev en händelserik helg och samtidigt väldigt lugn. Den innhöll både motorcykeltur, båtbad, födelsedagskalas (Robban fyllde ju 19 år), vrålskrik i poolen som efter någon dag övergick i evigt plaskande på egen hand under glada utrop som t ex "jag är en liten säl, mamma" och väldigt mycket Elsatid för hela familjen med varmt och fint väder. Utvecklingen gick inte riktigt lika snabbt för lillparveln som höll sig till illvrål och missnöjda gnyenden mesta tiden i poolen, usch så hemskt med kallt otäckt vatten, men hårda kramar fick jag i alla fall av den lilla gobiten.
Nu är gamla bilen såld också, vi åkte till Nyköping ikväll och lämnade över den till nya ägarna som åkte från Sthlm. Väldigt skönt att det gick så fort, Mange satte ut den i onsdagskväll, sent och kvällen efter hade de redan tittat på den och lämnat handpenning. Hipp, hipp, hurra! Vi skulle fira lite med thaimat när vi kom hem men det var tokstängt så det blev rester från lunchen och ett glas rosé, gick bra det med. Igårkväll var det snäppet bättre, då blev vi bjudna på grillmys hemma hos Karin, Andreas och Oscar och det var riktigt mumsigt och trevligt. Vi cyklade dit i hettan och det var väl rätt vågat men när vi cyklade hem var det skönare och nerförsbacke nästan hela vägen och kanalen låg lugn och fin och hamnen full av segelbåtar.
Nu ska jag gå och sussa kudden, det har varit en lång dag och en kort natt.

Kråkvakt i helgen

Så här ser det ut när man är kråkvakt på Storängsgatan.

Lite käk till Kurt och lite närkontakt för Mange. Kurt har varit väldigt sällskaptsjuk och hållt sig i närheten när Malin och Andreas har varit borta på bröllop.

Resten av helgen har ägnats åt förkylning och trevligheter...mest. Magnus, Love och Alvin var på grillkväll på dagis i fredagskväll medans jag låg hemma och vilade med hosta, snuva och feber. Lördagen släpade vi oss iväg, hela familjen i nya bilen, till Ekön för lite sol och bad. Sol blev det ju absolut men badet hoppade vi över, pålandsvinden gjorde att det säkert var 10 grader kallare där än här så vi nästan frös om vi inte låg platt på stenen. När vi kom hem igen upptäckte vi att det inte riktigt var samma friska vindar inne i landet, puh så varmt det var. Väl hemma var det bara att springa in, ta en snabbdusch och fara vidare till Östra Ryd där det vankades gott sällskap och väldigt god mat och vin som Fredrik och jag delade på. Mums. Tack Erika!

Söndagen blev inte riktigt lika slö, det var målning av foder vid altandörren och en provisorisk trappa som skulle sättas upp, sen blev det shopping i värmen. Ett stycke dammsugare inhandlades för en stor summa pengar (tycker vi i alla fall) och matförråden fylldes på. Det visade sig att den nog är värd de där pengarna, det har nog aldrig varit så rent förut. Tyst och med rejält drag, så härligt. Jag städade, nästan, med glädje igår kväll medans Magnus blåste upp den nya poolen, med pump får tillägas! Sen blev det gott grillat och sent i säng för alla fyra. Det ledde till något gott i allafall, idag vaknade inte Alvin förrän halv åtta och Love ännu senare. Jippi. Lugnt och skönt!

Mys i Spanien!

Sol, värme, varm och fin sand och tid för bara oss - vi har längtat sååå och nu har vi äntligen fått en liten bit paradis att pigga upp oss med ett tag fram över. Vi har haft en jätte skön vecka i Alicante med bara semester. Sol, bad, pussar, spadar, plask, lite vin och god mat och massa glass. Jag är så glad att vi kom iväg på något för det har verkligen varit familjetid och avslappning även om det har varit lite orosmoment emellanåt, det är det ju alltid med två oberäkneliga små yrväder. Det var ju flygturer som skulle funka och packning som skulle räcka, humör som skulle hållas uppe och små pojkar som skulle passas vid vatten, vägar och folkmassor. Sånt som man ju har med i planeringen men därtill kommer ju en del annat förståss...tänder t ex, eländiga tänder som dyker upp vid sämsta möjliga tillfälle som i lägenheter i stora hotell med klinkersgolv, stenväggar och inte alls särskilt tjocka vägar. Pust och stön! Det började med feber och slutade med tre nätter utan sömn, hysteriska anfall med ihållnade gallskrik i över en timme som inte gick att göra något åt. Vi testade med allt, några gånger gick det med kall yohurt men sen var det igång igen efter en stund. Vi var nog inte alls populära i Block 1 på Alicante Hills! Han fick panodil och febern försvann men en natt till fortsatte det. Vi höll på att avlida av stress och trötthet där ett tag, när han inte skrek låg vi ju förståss vakna och var rädda att han skulle börja snart. Vilken lättnad det var första natten vi fick sova, då började den riktiga semestern.

Det blev faktiskt riktigt bra. Det var ju jätte smidigt att flyga från Norrköping direkt, vi fick skjuts av snälla Malin dit och väl framme med lite försening i Alicante var det bara 10 minuters taxifärd till hotellet. Vi hade ju ingen aning om hur det såg ut där, bara att det låg lite utanför stan och att det var helt nytt. Först blev vi lite oroliga att vi skulle få bo på bottenvåningen för vårt rumsnummer började på 1 men det visade sig vara en riktigt fin och stor lägenhet på första våningen med utsikt över poolområdet. Vi hade bokat en etta med kök och skulle alltså få in en extrasäng och en spjälsäng i vårt rum med två sängar men vi fick en trea med kök så vi hade ett rum med dubbelsäng och pojkarna ett rum med varsin säng plus ett vardagsrum med stor balkong. Jätte fint. Vissa bestick låg fortfarande inplastade och tvättmaskinen var nog inte anänd alls. Jippi, vilken tur man kan ha.
Läget var väl sådär, det låg nära havet men den lilla strand som fanns låg på andra sidan en stor väg och en järnväg så det var ingen höjdare och det gick inte att gå någonstans om man inte gick på vägen eller järnvägsspåret. Det fanns ingen affär i närheten heller så man fick åka in till stan för att handla vatten eller mat men det gick ganska bra för det gick några bussar om dagen från hotellet och lokalbussar en gång i timmen. Strand fanns både inne i stan där det var rätt trångt och stökigt och i Urbanova, ungefär 5 km åt andra hållet, där det var alldeles lugnt och skönt och ingen större trängsel. God frukost var det med, den testade vi ett par gånger. De var riktigt snälla så vi behövde bara betala för oss två så åt pojkarna gratis för dem äter ju ändå inte så mycket... trodde dem ja.

Det spanska myset på tumanhand gick det väl så där med, ibland lyckades vi få båda att somna i vagnarna och så vakna den ena eller så vägrade någon att sova och så vaknade den andra. En del splittrade middagar blev det där barnen skrek och ville springa iväg och vi fick ta promenader var för sig medans den andra åt och maten kallnade men hyffsat gick det ändå, jag har i alla fall fått i mig båda aioli, oliver och sangria. Sista kvällen fick vi tillslut båda att somna så att vi äntligen fick äta en paella tillsammans och njuta av en flaska rosé i gamla stan. Det var en händelserik vecka, både någon sorts festival i stan när vi kom och medeltidsmarknad i helgen. Vi lyckades besöka båda mer eller mindra frivilligt med mindre lyckat resultat - inga affärer öppna och fullproppat med folk och två trötta stirriga ungar. Medeltidsmarknaden var rätt mysig ändå, jag fick tillfälle att besöka den ensam en dag medans pojkarna var vid poolen. Passade på att springa in i kyrkan när jag ändå var där och kom precis till komunionen och kunde ta emot bröd och vin innan jag sprang vidare för att hitta lite mat till kvällen så vi kunde natta pojkarna i lugn och ro. Förstår att det var lite mycket för dem små stackarna, flygplan och bussar, hav och nytt språk. Ett nytt språk som det bara var att försöka förstå för inte många försökte sig på något annat alla bara babblade på på spanska. Rätt mysigt faktiskt. Vi lyckades ju faktiskt skaffa mer smärtstillande till Alvin och Mange bubblade på med alla möjliga och fick faktiskt fram hyffsat bra information ibland...ibland får han nog erkänna att han bara låtsades förstå och vi inte blev så mycket klokare utan fick börja om både en och två gånger.

Sand i öron, sand i ögon och sand överallt men ååå så härligt med semester, men ganska skönt att vara hemma med med allt det vanliga. Idag har vi blivit underhållna av Roger och Lars som har satt in en altandörr i vårt matrum så nu är det så ljust och fint och vi ser ut på gräsmattan och sandlådan från köket. Riktigt bra! Och så är det ju skoj när det händer något här hemma som vi kan titta på. Tror att de kanske har hörselskydd på sig när de kommer imorgon för det var tusen frågor här idag. "Ska du borra nu? Har du sågat färdigt? Vad ska du göra med den där? Ska du hämta för nåt? Gjorde du för nåt? Ska du gå? Ska ni åka hem nu? Äter du får nåt?...." Ja ni förstår. Love lämnar ingenting okomenterat eller odiskuterat. Jag fick till och med rapport när Roger gick på toa. Ny bil har vi också, den gnistrar så fint här ute biscayablå och fin. Alldeles tyst, mjuk, ren och miljövänlig. Hi hi!