Ni var först!

Här är den första bilden av Loves lillasyster eller lillebror, ni var först med att få se den. Vi såg honom/henne för första gången för en och en halv vecka sen. Han/hon var lik sin storebror, kröp ihop likadant som Love när han ska sova på mage med knäna uppdragna under magen och rumpan rakt upp. Vi fick titta på det lilla underverket i nästan 45 minuter eftersom barnmorskan aldrig fick någon bra vinkel för att mäta vätskespalten i nacken. Det var mysigt och roligt för oss men barnmorskor måste ha en väldig massa tålamod.Vi ville mest se att den var vid liv och det fick vi ju verkligen. Vände och vred när vi bufflade på den. Vi är så glada och längtar förståss redan även om vi är lite lite oroliga för hur det ska gå med två små. Det fixar vi nog.
Love och jag har varit ensamma hemma ikväll för Magnus är ute på middag med Samuel och Wille. Vi började med lite utelek och en promenad runt kvarteret, det tar sin lilla tid när Love ska gå själv. På vägen träffade vi familjen Sporrong och Love fick massor med kramar av lilla Tuva. Han som brukar krama andra barn jämt stod bara där kram efter kram men han såg ut att njuta ändå där han stod. Tuva kramade och tröck sin lilla näsa mot hans och mot hans kind. Det var bland det sötaste jag sett. Sen slet vi oss från tjejerna och gick hem och åt lite mat, köttbullar och potatis blev det till Love, potatisgratängen ville han inte veta av. Passade på att sätta honom på pottan efter maten och det var riktigt lyckat, lite bajs blev det faktist och mamma jublade förståss (tycker allt att jag kan få skriva lite om bajs ändå, det har faktiskt inte varit mycket). Hurra, hurra och handklapp och jubel. Sen blev det dusch för att få bort luncen bakom öronen men han luktade ändå fiskbulle när jag la honom. Han somnade fint som vanligt så söt som ingen annan, tillslut. Först lyckades jag förståss spilla ut en hel flaska välling över trägolvet i hans rum men det ordnade sig.

Nu försöker jag hinna med allt som jag inte hinner annars, uppdatera bloggen, kolla mailen, leta lite folk på facebook och bara slöa i soffan. Måste väl säga att Stjärnor på is inte var riktigt så roligt som jag hade trott. Längtar efter Magnus... och natchosen han sitter och moffar i sig på Texas Longhorn.

Allt gott!