Jobblördag...

...men en ganska lugn sådan. Jag har haft en vigsel här i Söderköping, i Brunnskyrkan. Det var väldigt mysigt, bättre än jag trodde. Hade blivit varnad ordentligt för att det skulle se rätt tråkigt ut och vara kallt som bara den eftersom det inte finns värme där inne. Värmefläkt var på plats och ljus i massor, stora silverkandelabrar på överbliven golvyta och värmeljus i alla fönster. Och så ett väldigt sött brudpar. Så romantiska och förälskade, det bara lyste om dem (det gör det ju om de flesta på bröllopsdagen men det här var något alldeles särskilt). Det tog ett tag att komma igång, vi hann ta inledningen på bröllopsmarschen tre gånger innan det blev allvar. Först trodde vi att bruden var färdig att gå från Brunnen till kyrkan så "klockaren" ringde och ringde och när han slutade började kantorn, helt utan signal att spela. Så brukar det väl vara men jag tänkte att det gör inget med en liten paus där om det skulle bli så men han satte igång att spela och ingen brud hade vi. Så vi fick stopp på honom och sen såg vi bruden komma ut och då tyckte "tärnan" att vi skulle ringa igen så hon skulle höra så då fick han sätta igång igen däruppe. Ska väl nämna att det är handringning som gäller med rep. Och han ringde och ringde och vi sa fortsätt fortsätt så inte kantorn tror att han ska börja igen innan bruden är ordentligt inne och klänningen ligger rätt och kappan är av och allting. Så han ringde och ringde. Så stod hon där i hallen, jag kollade så hon mådde bra och allt var i sin ordning och så gick jag in och sa åt kantorn att nu kunde han börja. Första tonerna hörs och då ser jag en hand nere i dörren som viftar. Aj aj aj. Stopp, stopp, stopp igen... ner och kolla läget. Då har hon glömt brudbuketten. Så tärnan Totte springer så snabbt han bara kan i svarta finskor i snön och kommer ganska snart tillbaka anfådd som bara den. Kollar igen så allt är klart och tänker lite extra på den stackars brudgummen som står ensam där framme vid altarringen och väntar. Fram igen för att kicka igång kantorn en tredje gång, väntar nervöst på att dörren ska slås upp och det gjorde den. En sockersöt brud skrider fram längs, den inte alltför långa, altargången och överlämnas av sin stolta far till sin blivande man. Godkände bara det pga speciella omständigheter, annar sär det no no! Det var väldigt fin musik ("Av längtan till dig" och "I was made for loving you, baby", utgångsmusik "One")och mycket tårar. Både bestman och "tärna" snyftade under sina respektive textläsningar och brudparet snyftade en del dem med. Har nog aldrig sett en stoltare tärna, det var brudens bror så jag har nog aldrig sett en sötare heller. Är väldigt glad för att jag fick vara med dem idag. Var lite avundsjuk när jag gick ensam mot bilen och gästerna började dra sig in mot värmen inne på den upplysta Brunnen. Jag var ju där och myste igår i och för sig, det var inte så illa det heller. God lunch alldeles ensam vid ett fönster och sen ansiktsbehandling varmt inpackad i filtar och bubbelbad, frukt och bastu på det. Hur härligt som helst, tyst och lugnt och underbart. Om två veckor är det dag igen!!! Då ska jag använda min födelsedagspresent från arbetskamraterna på samma ställe. Kanske kanske kan Magnus också följa med och mysa lite med mig då.

Vi har hunnit med lite besök idag också. Pia och Elias var här och hälsade på. Han har blivit så stor. Vi grillade korv ute i snön och åt semla, årets första. Love åt bara grädden och mandelmassan, jag moffade i mig hela. By by GI!

Om jag ser lite våldsam ut på bilden så beror det på att Cornelis inte gärna sitter still, var inte alls så hårdhänt som det kanske ser ut. Nu blir det ett glas födelsedagsvin, Red Baron. Upp och jobba imorgon vet ni. Godnattl.